Det kändes redan i går, fast då var det inte så påtagligt. Natten till i går hade Juvelen ont i magen och sov oroligt, jag sov nästan inget. Natten till i dag blev det ett läckage i Juvelens säng så jag var uppe och bäddade ur, hängde en maskin tvätt och startade en annan. När jag klev upp i morse var ögonen grusiga och ansiktet blekt.
Trots ögongruset såg jag den tydligt, utväxten. En jätteknöl mitt på nästippen.
Varför räcker det inte med att jag är supertrött, måste jag dessutom vara extra ful i dag?
Nu ser jag fram emot en rejäl sovmorgon, hoppas Juvelen kan sova en timme eller två extra imorgon. Till dess undviker jag speglar.