Dagen innan julafton bjöd Posten på en glad överraskning. Släkten i staden G hade skickat en julklapp till sonen. Jag fick veta att klappen skulle anlända dagen innan julafton. På förmiddagen stod jag i morgonrock och dammsög i vardagsrummet när jag såg postbilen genom fönstret. Hann tänka att vi måste hinna till affären med avin för att hämta ut paketet och hoppades att det var möjligt innan kvällen eftersom vi hade 1000 saker att göra innan vi skulle åka västerut.
Juvelen kom och frågade om det ringt på dörren. Nej, sa jag tvärsäkert. En liten stund senare ropade någon från hallen, där stod vår fantastiske brevbärare med ett stort paket under armen. Snacka om service.