Morgondimman ger vika för några varma soltimmar. Kyliga kvällar som mörknar allt tidigare tar över. På många sätt känns första jobb- och skoldagen efter semester och lov mer som nyårsdagen än självaste nyårsdagen.
In med det nya och ut med det gamla. Sonens garderob har fyllts på, pennorna ligger vässade i skrinet och ett oslitet busskort tas i bruk. Plötsligt får jag lust att städa garderoben, göra mig av med gammalt skräp och kanske skaffa något nytt, byta hårfärg och måla om hallen.
Samtidigt är det lätt att storkna under den här tiden. Nya rutinerna ska läras in och skolstartsförkylningarna avlöser varandra medan inbjudningarna haglar till föräldramöten, barnkalas och informationsträffar på jobbet.
Och mitt i allt det nya sliter känslorna av vemod i hjärtat. Över tid som passerat, för det som varit och sådant som aldrig blev av.