Jag har en släkting, M, som bor onödigt långt bort. Hon har två döttrar som jag aldrig ens träffat. Den äldre av döttrarna som är 4 år håller på att bygga upp sitt ordförråd:
Nyligen hade döttrarna varit med och hjälpt till med matlagningen. M varnade dem för att kniven var vass. Trots varningen skar sig 4-åringen i fingret och utbrast: Mamma! Det gör så jävla ont, jag måste ha ditt plåster.
M var lite bekymrad över att dottern svor men jag tröstade henne med att dottern har känsla för språket. Hon visste i vilket sammanhang ordet skulle användas och satte in det på rätt ställe i meningen. Tänk vad barn är lättlärda ibland.
Asgarv så passande, tack för supporten.