Fjällfina och Juvelen

I bilen på väg hem från dagis berättade Juvelen att han gjort sig illa. Han hade haft en träbit i sin hand och plötsligt ramlade träbiten på munnen. Det hade gjort ont. Jag kollade lite snabbt men såg inget.

Vid middagen sopade han i sig en stor portion mat på två minuter och sedan klagade han över att det gjorde ont i tanden att äta. En ytterligare kontroll visade att en av de små framtänderna nertill är lös. Ringde min moster – min privata tandrådgivare- som sa att det var lugnt eftersom det är en mjölktand.

Juvelens största problem just nu är att han inte kan äta morötter som han är beroende av. Men i morse var han lite nöjd och sa till sin dagisfröken: ”Jag har ju försök få en lös tand länge nu.”

Så i dag funderar jag på om träbiten verkligen ”ramlade” på munnen eller om han medvetet försökte slå lös tanden??

Efter en intensvi period har vi haft en lugn helg. Vi inledde visserligen med ett stort badkalas i fredagskväll. Mycket barn och stormigt vatten men det var jättekul. Resten av helgen har vi gått på lägre varav. Lite städning, handlande och besök på biblioteket. Just nu stormar vi oss igenom bokserien om Lassemajas detektivbyrå så vi har läst en hel del också.

Men i går tröt Juvelens tålamod. Han var uttråkad och less på mig som inte var villig att spela spel och leka. Till slut röt han: ”Du är inte nån bra mamma. Du är en skämd-bort mamma.”

(Han menade så klart bortskämd och blev väldigt arg när jag hade svårt att hålla mig för skratt.)

Min mamma konstaterade att det är hennes fel och att hon misslyckats med att uppfostra sina barn. Jag är inte en bra mamma, Kusinen M har konstaterat att min bror inte är någon bra pappa och hon har ju sedan tidigare dömt ut min syster med orden: ”Nu är inte du nån bra faster.”

Varje påsk brukar vi ha tävlingar. Skojiga tävlingar på fullt allvar kanske man kan säga. Förra året hade vi tre lag: Snälla laget, snabba laget och sura laget.  Juvelen gillade att tillhöra snabba laget och sina lagkamrater, han tror att han ska få behålla sitt lag också i år. Han minns det som om hans lag vann i fjol och planerar för seger också i år.

Häromkvällen pratade Juvelen i telefon med Idolen J. De båda var överens om att de skulle vinna i år också, gemensamt för dem är att de är ganska viljestarka så vinnaren är väl redan klar…

När det gäller själva tävlingsgrenarna kan jag säga till dig E. Jag har en jättenbra idé!!  Fast jag måste ha din hjälp så jag hoppas att du inte planerat att fira påsk på annan ort.  Vi kan kalla årets tävling På pricken.

Oj vad vi har firat i helgen. Kalas både lördag och söndag. Juvelen är nöjd men trött nu efteråt och jag är nöjd med att det är ett helt år till nästa gång.

Nu är det i alla fall en ny vecka och vi tar nya tag. Börjar om på nytt. Får se om det blir lite lugnare än förra veckan som var oerhört hektisk.

Skridskosäsongen har nått sitt slut nu, men oj vad han hunnit lära sig mycket i vinter. Åka på ett ben kräver fortfarande full koncentration.

Jag har varit upptagen, är upptagen. Hinner inte alls med mig men måste bara få med det här citatet från lediga veckan.

I bilen på väg till fjälls funderar Juvelen över sin mosters hårfärg.

”Moster. Du ser ut som den där arga tanten i 101 dalmatiner.”  (Avsåg Cruella de Vil)

Innan Kusinen M kom hade Juvelen ett informativt telefonsamtal med henne där han beskrev stugan och vädret, blåst som fick snön att yra från hotellets tak.

”Det blåser så mycket att det ser ut som om motellet är ett tåg. Fast det står helt still.”

Jag och Juvelen körde skoter i helgen. I fredags skjutsade jag en nöjd gosse som sken som en sol -till dess att jag körde fast. Det är ju ganska mycket snö så det är lätt hänt. Tycker jag. Det tyckte inte Juvelen, han blev arg på mig.

”Nu får du ta upp den så inte morfar måste komma hit och göra det” sa sonen och trampade argt efter mig hem till mormor och morfar där jag hämtade en spade. Juvelen gick in och tittade på tv medan jag fick gräva.

Ryckte som en tok för att försöka rubba den runga skoterjä..ln grävde och kom loss. Nu har jag fortfarande lite krampaktigt ont i höger axel och arm. Men sonen blev nöjd.

På lördagen gjorde han själv en resa som slutade med att han körde utför en hög snökant och föll av. Arg men inte rädd. Sedan bestämde han sig för att åka bakom sin morfar istället. Förhoppningsvis kör Juvelen lite lugnare nästa gång.

”Schlalom, schlalom baby” ropade Juvelen när han susade ned för backarna. Många tittningar på Ice Age har satt spår.

”Nu är inte du en så bra faster” tyckte kusinen M när den yngre av fastrarna envisades med att M skulle försöka ta sig fram själv på skidorna.

Jag hade väldigt ont i fötterna och bad min mamma dra mig i fjällpulkan. Mamma: ”Ja fast då kommer folk tro att du är utvecklingsstörd”.  Jag: ”Eller lam kanske”. Mamma: ”Ja det tänkte jag inte på”.

Nu är vi hemma igen, det mesta har packats upp och i morse var det de vanliga rutinerna som gällde. Åter på jobb och dagis. Veckan har varit underbar och nu har vi laddat med nya krafter så vi kanske klarar oss fram till påsk.

Nu är vi lediga. En hel vecka ska vi slappna av, åka skidor och förhoppningsvis sova lite extra.

Efter en massa packande och förberedelser hemma är vi nu på väg, har mellanlandat i Hembygden. Juvelen har hunnit med en hel del. Krossen fick komma ut på lite sladdträning, dessutom hann han med en del skoteråkning.

Men imorgon drar vi vidare och då ska de egna benen föra honom fram i backar och på platten. Det ska bli så mysigt. Och på tisdag kommer Mormor med Kusinen M och det blir perfekt för vid det laget har säkert Juvelen tröttat på mig och Moster.

Juvelen är med i miljörådet på sitt dagis, i veckan hade de möte och pratade om gifter. En fråga handlade om besprutning av potatis, bra eller dåligt. Efter lång betänktetid svarade Juvelen: Det är bra för tänk om alla pärer ruttnade…

Ett skräckscenario i hans ögon…

I kväll ska jag packa. Började redan i går när jag kastade ned några badlakan och lite sängkläder i en blå Ikeakasse. Jag är nästan klar kan man säga. Och i morgon åker vi mot renare luft och vitare snö. Ljuva Jämtland och Härliga Härjedalen väntar.

Ska ta med kameran så klart.

Jag räcker inte till, det gjorde Juvelen klart för mig i går:

”Mamma jag gillar ju dig men jag tycker om morfar mer. Han kan ju allt. Laga saker, och köra motorcykel fast foten är av.”

Svårt att tävla mot det, jag har ju aldrig brutit foten. Fast ärligt talat, hade jag brutit foten skulle jag knappast ha kört motorcykel på en lägda…